Så vad har då hänt i mitt liv sen jag skrev min senaste memoar? Inte helt förvånande, en hel del. Insåg precis att jag har cirka 3 månader att sammanfatta med några korta ord, så då kör vi: jobb och vardagsliv, flytt från vårt kära Arden st, några fina sista dagar i Melbourne inkl. hejdå-festande och kvalitetstid med alla fina själar, och sist men inte minst så har resandet börjat. Tisdagen den 12:e mars begav jag mej, i svinottan, ut på vägarna igen med alla mina ägodelar i en ryggsäck.
Så, för lite mer än en vecka sen började jag mitt resande med en tredagars busstur till Adelaide via Great ocean road och Grampians nationalpark. Till sällskap hade jag 19 andra själar + en riktig sköning till chaufför och guide. Det blev tre riktiga trevliga dagar, och många fina vyer fick mitt öga skåda. Måste även tilläggas: 3 dagar av förbannat krokig väg.
Första dagen hann vi med att passera Torquay - surfstaden där märket Rip Curl föddes samt där Bells Beach ligger, känd för att vara en av världens bästa surfstränder. Åkte sedan förbi Cape Otway-fyren, äldsta fyren i Australien (Och då är den inte ens 200 hundra år gammal än.. det här med tidsuppfattning är på en lite annan nivå här borta..). Stannade lite kort i kuststäderna Lorne och Apollo Bay, och efter yttligare mängder av vackra vyer så begav vi oss in i skoga lite. När det kom till vegitationen så kändes det som att man vandrade runt i en Jurassic Park-film. Vi stannade sen och badade vid Loch Ard ravinen (direkt översatt, namngiven efter skeppet som förliste i närheten i slutet av 1800-talet) en otroligt häftig vik! Vattnet var iskallt men i hoppade vi ändå. Det var sannerligen skönt med tanke på hur hett det var den dagen. När det närmade sej kväller så begav vi oss mot det lilla vandrarhemmet som skulle vara vårt härberge för natten. Kvällen spenderades på stranden med pizza och öl i solnedgången. Kan ha varit bland det vackraste mitt öga skådat. Definitivt i topp av resans höjdpunkter.
Dag två tog oss med storm, ordagrant. Morgonen borjade med en blåååsig och mulen vistelse vid "de tolv apostlarna", vilka är det som folk förknippar Great Ocean Road med. Strax därpå sprack det upp (vinden gav sej dock ej) och vi fick lite sol när vi beskådade "London Bridge", en klippa formad som bron den döpts efter. "The Bay of Islands" bjöd på fin utsikt, och var en pampigt avslut på Great Ocean Road. Efter det begav vi oss inland och mot i Grampians nationalpark. Skådade vilda koalor (både dag ett och två) på vägen och självfallet fick en av alla mina fluffiga små vänner en bild tillägnad sej. Natt två spenderades på gården med det lustiga namnet "The Asses Ears" - alltså “Åsnans öron“. Jättemysig liten farm där ägaren hyr ut stugor för övernattning till grupper som oss. Efter en liten kvällspromenad följt av biljard i den lilla barstugan, så var det grillat till middag, bland annat känguru. Kröp sedan till kojs mätt och belåten.
Dag tre kan sammanfattas såhär: häpnandsväckande utsikter över Grampians National park. Blev en del vandrande denna dag, vilket var härligt då det varit mycket sittande de två tidigare dagarna. Höjde pulsen yttligare med intensiv trappgång nedförs, sedan upp igen. Detta lilla träningspass var då en bonus, målet var Grampians vattenfall, slutdestinationen på denna tre-dagarstur.
Jag och de andra ur gruppen som skulle vidare mot Adelaide släpptes av i en nån random håla där vi blev upphämtade av en långfärdsbuss. Jag hade en mycket trevlig liten dam som sätesgranne att språka med så de sju timmarna det tog gick rätt fort. Väl framme i Adelaide kom Nima och mötte mej, och han bodde jag med under min vecka där. Det är dock en annan historia, vilken jag ska försöka skriva om snart!
